- Project Runeberg -  Skrifter / 4. I mänsklighetens livsfrågor. II /
253

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Kosmologiska sympatier och antipatier” (1885)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOSMOLOGISKA SYMPATIER OCH ANTIPATIER

253

ning ofelbar, så långt hon är sann — men här ligger
borgen för denna ofelbarhet i en utvärtes mänsklig
anordning, i ty att ofelbarheten skulle med denna
vara oupplösligen förbunden.

Mot katolicismens världsförgudning skedde många
gensagor; en av de väldigaste var reformationen, vars
tvenne grenar, den Calvinska och den Lutherska,
representera, den förra en lutning till världshat,
tämligen uppenbar i puritanismen, den senare en genialiskt
funnen medelväg, ehuru ej alltid med bevarad
formell konsekvens, vadan de, som lägga mer an på
denna inom den lutherska kyrkans sköte, komma att
närma sig gränserna av antingen en katolicerande
kyrkotillbedjan eller en puritansk pietism. Sedan
kyrkan i världen fått sin tillbörliga stadga, tänka de
förre: »här är oss gott att vara», och ville gärna bygga
hyddor både åt Mose och Elias; de senare tycka att
kyrkan mindre liknar Thabor än Babels torn; men
bägges (jom övér kyrkan faller tillbaka över världen,
ty världens mark utgör underlaget både för
Babels-tornet och förklaringsberget.

Om vad jag velat kalla de kosmologiska sympatierna
och antipatierna har jag nu talat, endast för så vitt de
framträtt i åskådningar, som givit färg åt det religiösa
föreställningssättet, och därmed även färglagt själva
den allmänna bildningen, vars karaktär alltid i hög
grad beror på religiösa förutsättningar. Jag har
avsiktligt så gjort, emedan jag för detta särskilda
tillfälle behövde ett populärt ämne. Jag har nu att
tillägga, att de rörelser, som inom den allmänna och
religiösa bildningen göra sig gällande, städse
återspegla sig i den filosofiska reflexionen, även där denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 00:46:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/4/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free