Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Kosmologiska sympatier och antipatier” (1885)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
löser sig från den mera populära bildningen och vill
begrunda en vetenskap för sig själv. Det vore lätt att
visa, huruledes även på området av filosofi i strängare
bemärkelse gjort sig gällande kosmologiska sympatier
och antipatier, de förra stundom stegrade till
världsför-gudning, de senare till världshat, eller världsförakt.
,Redan inom den försokratiska perioden, vilken såsom
naturfilosofi i sig innebar en principiell
världsförgud-ning, som iAtomistiken firar sin triumf,
förekommer en världsföraktande filosofi i den E1 e a t i s k a
enhetslära, som förnekar mångfald och rörelse och
därmed själva grundförutsättningarna för en värld. Mellan
dessa ytterligheter kan H e r a k 1 i t sägas utgöra en
förmedling, i så måtto, att han åt rörelsen ger en
absolut betydelse, men upplöser mångfalden i
rörelsen. Bland Sokratikerna representera
Cyrenai-kerna en praktisk världssympati, Cynikerna
motsatsen, Epikuréer och Stoiker träda längre fram
i dessas fotspår. Platon och Arist o teles, som
intogo medlande ståndpunkter, luta, den förre åt
världsförakt, i det att filosoferandet för honom i viss
mening är en flykt från världen, den senare åt
världs-förgudning, i det att världen såsom rörelse är det
egentliga innehållet i hans spekulation. Också var det
i senare tid till Platon och hans vida längre gående
efterföljare neoplatonikerna som kristne tänkare helst
lyssnade under kampens och stridens dagar; först då
kyrkan i medvetande av sin maktställning begynte
känna sig riktigt hemmastadd på jorden, blev
Aristo-teles den filosofiske läromästaren. I trots därav, att i
nyare tider S p i n o z a kallar naturen Gud, är hans
spekulation i alla -fall med sitt österländska tycke så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
