Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den svenske tänkaren Boström (1886)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
har där förtonat. Allt har stannat: livets kamp och
ävlan, rörelsen, ja tiden själv. Världen är reducerad
till en skugga, ingenting mer. Både Platon och
Boström veta, att denna skugga är tempelbyggnadens
dunkla avbild: skillnaden är endast den, att Boström
vet, varför en skugga här skall falla, att hon är
ett fullt lagbundet optiskt fenomen. Och templet
självt, det är hos bägge så tämligen lika. Det är
byggt av idéer och har sin avslutning i det godas idé.
Men Boström vet, att inom dessa strålande murar bor
ett mångfaldigt gestaltat personligt liv. Detta liv är
ett skådande. Varje idé är ett andligt öga, och alla
skåda varandra och skådas av varandra. Men
någonting mer göra de icke, och ingenting sker i denna
helgedom, det är en gudstjänst utan ceremonier, utan
sång, utan ord, utan rörliga tankar. Det är en tillvaro
utan rörelse, det är ett liv utan historia. I denna
punkt träffa de bägge filosoferna ånyo tillsammans.
Det ligger tjugutvå århundradens historia emellan dem,
men bägge äro eniga om att utvisa historien från
sanningens värld. Det kan bli fråga om vad historien själv
skall döma om denna sak, om hon skall nöja sig med
det skuggliv, som sålunda blivit henne anvisat; men
erkänna skall hon i alla fall alltid, att den utsikt över
en värld av klarhet och harmoni, som Platon och
Boström för henne upplåtit, givit henne någonting
skönt att tänka på, när det gäller att bestämma det
mål, i vars riktning hon har att föra mänsklighetens
och världens utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
