Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
PONTUS WIKNER
samma gång fattad såsom en rörelse i rummet uppåt
och nedåt, alstrade de övriga elementerna och de av
dem bestående enskilda tingen. Heraklits åsikt om den
beständiga rörelsen och dennas principiella betydelse
är för oss av vikt att observera, emedan han till följe
av denna åsikt kan sägas bilda spetsen av en
världsåskådning vilken förväxlar det sinnliga med det
absoluta eller guddomliga. Ty den karaktär, som gör det
sinnliga till ett sinnligt och skiljer det från det
osinnliga, ligger just uti den där beständiga rörelsen,
blivandet, uppkomsten, förändringen och förgängelsen
som i allt sinnligt återfinnes. Man kan, säger Heraklit,
icke två gånger stiga ned’ i samma flöd„ ty andra gången
man sätter sin fot i vattnet, är detta ett annat än, det,
varav man nyss berördes. Och samma beständiga
växling, som i en flod jagar den ena vågen undan för
den andra, sträcker sig över alla områden av tillvaro:
allt är i beständig rörelse eller flyter. Gör man nu
med Heraklit denna rörelse till själva det yttersta
eller principiella,, så har man då givit absolut
betydelse åt själva kvintessensen av all sinnlighet.
Såsom sinnlighetens målsman i filosofiskt avseende skola
vi därföre framdeles återfinna Heraklit, jämte sin
själa-frände Protagoras, dragen inför Platons filosofiska
domstol. — Icke långt efter Tales uppträdde i Milet
Anaximander med den läran att principen för allt vore
att söka i ett obestämt, oändligt och obegränsat något,
visserligen ännu alltid materiellt, utur vilket allt
uppkommit därigenom att de olika elementerna, som i
urmaterien slumrat i olöst enhet, söndrats och ställt sig
i motsats till varandra. Hundra år senare uppträdde
Anaxagoras från Klazomene och lärde, att principen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
