- Project Runeberg -  Skrifter / 5. Föredrag över Platon /
79

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PLATON

79

klumpig, illa byggd, hårdmund, korthalsad, uppnäsig,
svarthårig, med glasartade ögon och blodsprängd, vän
av övermod och prål, med håriga och döva öron,
knappt lydande piska och sporrar». — Så beskriver
Platon de guddomliga och de mänskliga själarne.
Sedan skildrar han dessa själars himmelska liv under
bilden av en färd kring himmelens vida rymder.
Himmelens store härskare Zevs drager först ut med sin
vingade vagn, anordnar och ombesörjer allt. Honom
följer härskaran av gudar och andar,, anordnade i
elva avdelningar. Hestia blir ensam kvar i gudarnes
boning. Alla de övriga däremot, vilka äro ställda i
talet av de tolv härskande gudarne, intaga var sin plats
såsom ledare av dem anvisade avdelningar. Mycket
härligt finnes det nu att beskåda och genomgå i det
himmelska området, och till sådant hänvänder sig
gudarnes saliga släkte, förrättande var och en sitt.
Var och en, som det vill och! kan, följer dem, ty
avund är bannlyst ur gudarnes kor. Så bär det av,
för gudaspannen med lätthet, för de övrigasi med
mer eller mindre svårighet, och man kommer omsider
till himmelens yttersta rand. Där vända sig de odödliga
utåt och se då utöver himmelens yttersida och beskåda
vad där finnes. »Den överhimmelska orten», fortfar
Platon, »har ännu aldrig någon av våra jordiska
skalder besjungit; ej heller skall någonsin någon
värdigt besjunga honom. Men så förhåller det sig —
jag måste nämligen våga att sanningsenligt beskriva
honom, i synnerhet då jag just håller på att tala
om sanningen: Det färglösa, formlösa, okroppsliga,
i sanning varande skådas endast av själens körsven,
förnuftet Detta (i sanning varande) omgives i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 12:34:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/5/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free