Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
PONTUS WIKNER
han icke kan vara sträng filosof. Allt detta kan då
ske fullt medvetet och på grund av fritt val. Min
tanke räcker här icke till; nåväl låt då fantasien
komma för att tills vidare fylla tomrummet i min
själ! Jag skall veta att bjuda henne farväl, när hon
icke mer är av nöden. Emedlertid händer det
understundom. att hon hos Platon insmyger sig utan att vara
bjuden och dröjer kvar längre än han själv vill.
Sådant händer alla tänkare, och det händer dem då,
när de från lägre områden lånade kategorierna följa
dem till gränsen av det högre och så, i stället för att
där stanna, helt oförmärkt smyga sig med över
gränsen. Detta är icke fullt filosofiskt. Det måste dock
erkännas, att Platon sällan överraskas av en dylik de
ändliga kategoriernas överrumpling. Det sker någon
gång då, när hans spekulation dröjer vid! frågor, för
vilkas lösning själva den antika ståndpunkten erbjuder
alltför otillräckliga hjälpmedel eller vid vilkas
betraktande själva den hedniska bildning, på vars grund
Platonismen uppväxte, måste bidraga till att rycka
betraktelsen in på ett oriktigt spår. Så t. ex. just vid
frågan om själens natur och den på samma natur
grundade överjordiska tillvaron. För Platon såsom hedning
var den guddomliga världens personlighet ännu ej
upplåten. Däruppe i den överhimmelska orten, dit gudars
och andars ögon med längtan riktas, tronar ingen1
personlig Gud, tillbedja inga saliga väsen;’ idéerna
allena utbreda där sin rena, sköna, men stumma
rikedom. Låt vara, att dessa idéers förläggande till ett
visst rum, huru fjärran ovan stjärnorna som heldst,
av Platon endast användes såsom bild, vilket
visserligen är tydligt nog: idéernas stumma omedvetenhet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
