Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
PONTUS WIKNER
mer åt det sant varande, och den icke fullt sanna
kunskapen är den genom vilken jag kommer åt det
icke fullt sant varande; då bör jag även kunna vända
om satsen och säga: det sant varande är det, som
jag kommer åt genom den sanna kunskapen, och det
icke fullt sant varande är det, som jag kommer åt eller
som är till för mig genom den icke fullt sanna
kunskapen. Den förutsättning, som här ligger till grund,
den att det endast är genom kunskap som det varande,
det må nu vara det fullkomliga eller det ofullkomliga,
kan vara till för mig såsom varande, är naturligtvis en
berättigad förutsättning. Men vet jag, att det sant
varande är det, som jag genom den sanna kunskapen
fattar, då behöver jag endast veta, vilken som är den
sanna kunskapen, för att också få reda på det sant
varande. Nu vet jag, att den sanna kunskapen är
vetande eller tänkande. Då måste det sant varande vara
det, som jag vet och tänker, när jag verkligen vet och
tänker. Vad är detta? Det kan vara mycket och äga
många egenskaper, men en egenskap måste det tänkta
äga, innan det kan få sig tillerkänd någon annan:
det måste vara tänkt. Det tänkta är, jämnt så långt
som det är tänkt, begrepp eller idé. Det sant varande!
är således idé.
I idéen anser sig Platon hava funnit en verklighet,
vilken icke faller för den kritik han riktat mot de
föregående filosofernas såsom yttersta grund antagna
verkligheter. Det är visat, att ingenting växlande och
föränderligt duger såsom princip. Idéen är också över
all förändring upphöjd; hon vet av ingen uppkomst,
ingen förvandling, ingen förgängelse. Vi kunna t. ex.
tänka på idéen skönhet. Väl’ kunna de sköna tingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
