Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
PONTUS WIKNER
den förmågan att behålla sin enhet oskadd, ehuru
hon är närvarande i många. Hon kan det just
därför att hon är rent andlig.
Med denna idéens egenskap att, ehuru en, vara
närvarande i flera, hava vi kommit att beröra någonting
av Platon med särdeles förkärlek framhållet gentemot
en på hans tid befintlig skola, vilkens anhängare han
kallar »idéernas vänner». Förmodligen åsyftas med detta
uttryck Megarikerna. De hava med Sokrates och Platon
det gemensamt, att de sätta den sanna kunskapen uti
vetandet. De hava med Platon det gemensamt, att
det sant varande är det tänkta, idéen. De hava med
Platon det gemensamt, att det där ideella, som utgör
den sanna verkligheten, måste äga enhet. De hava
slutligen det med honom gemensamt, att de i denna
ideella värld erkänna ett slags flerhet, ty det finns,
enligt deras åsikt, många idéer. Men dessa många
idéer utgöra från varandra isolerade enheter, som på
intet sätt hava med varandra något att skaffa. Med
detta halva erkännande av enhet och mångfald är
Platon icke nöjd. Det är lätt att visa, menar han, att
en dylik ståndpunkt icke är hållbar. Om det låge i
den enskilda idéens natur att hon från sig uteslöte
allt annat än sig själv och delgåve sig åt intet annat,
huru skulle det då gå med vetandet?. Det är
alldeles omöjligt för mig att veta eller tänka en idé,
såvida jag icke genom mitt tänkande har del i den
idéen; om det icke iåge i idéens natur att delgiva sig
och därmed också delhava i annat, så skulle det då
tydligen icke ligga i hennes natur att delgiva och
delhava på det sätt, som i tänkandet sker, eller det skulle
icke ligga i hennes natur att vara tänkt. Men det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
