Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLATON
171
nödvändiga och vissa utan att likväl någonsin komma
dit. Denna kunskapsform låter inom Fysiken använda
sig, emedan hon är bildad utur varseblivningarne
och således icke har något annat innehåll än deras,
som också utgör fysikens föremål.
Ja, ännu ett steg längre kan Fysiken gå. Det
blivande, eller den värld av förändring och! kroppslighet,
varom hon handlar, gömmer uti sig något av
idévärldens nödvändighet och visshet; det är icke längre
ren idé, men det är, om jag så får uttrycka mig,
använd eller på det blivande och kroppsliga tillämpad
idé. Idéen tillämpad på det blivande och kroppsliga ger
dettas lagar och former, lagar och former vilka icke
kunna undvaras, såvitt det blivande och kroppsliga skall
kunna vara till. Dessa allmännaste lagar och former
äro de s. k. matematiska; lagar och former vilka
d ä r f ö r e äro de allmännaste, att de angå det
blivande och kroppsliga just försåvitt som det förra är
i tiden och det senare i rummet, men detta att vara
i tiden och i rummet är det första som man om det
blivande och kroppsliga kan säga. Den matematiska
sidan av den ändliga världen eller fysis är nu av
denna värld en sida, och betraktelsen av den sidan
bör då ingå uti betraktelsen av den ändliga världen
i det hela, d. v. s. uti Fysiken. Men kunskapen om
dessa i världen irigående matematiska bestämningar är
Matematiken; denna skulle alltså tillhöra Fysiken i
Platonsk mening, eller Fysiken kan begagna sig av
Matematik. Matematikens giltighet såsom sann kunskap
beror därav, vilken giltighet såsom sant varande det
har, om vilket Matematiken handlar. Matematiken
handlar om de allmännaste former (rums- och tids-), som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
