- Project Runeberg -  Skrifter / 5. Föredrag över Platon /
186

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

PONTUS WIKNER

dock .ännu alltid är en blandning av ett ideellt element
och ett mot detta motsatt, och såsom en dylik
blandning alltid måste äga en viss mottaglighet för ideell
bestämdhet. Så långt som verklighet sträcker sig, så
långt sträcker sig idéens makt att efter sin urbildliga
skönhet omskapa och bilda förhandenvarande
elementer, ehuru visserligen denna makt blir mindre i den
mån man sänker sig ned i tillvarelsens djupare
schakter, och upphör där, varest idéens rena motsats, den
rent formlösa materialiteten, vidtager. Till och med
människans kropp blir på detta sätt mottaglig för
idéens inflytande, ty människokroppen såsom en
organism och en organism av särdeles konstrik byggnad
är någonting vida mer än ren materialitet; ehuru det
visserligen måste medgivas att idéens makt över
kroppen av den enskilde kan mindre genomföras därföre
att han med avseende på kroppen är ofantligt mycket
mindre fri.

Den frågan, huru långt den mänsklige individen kan
hos sig och i sitt liv införa idévärlden, måste alltså
besvaras så: ren och oblandad som det ofärgade
ljuset kan idéen införas endast i tänkandet och viljan,
och hon kan där endast bliva tänkandets och viljans
innehåll, icke sammansmälta med tänkandet och
viljandet självt. Blandad, som det färgade ljuset, kan
idéen införas hos individen ända till den punkt, där
den rena materialiteten vidtager, såsom
naturexistensens för all uppfattning och allt ljus oåtkomliga,
bottenlösa djup.

Om nu idéen, som är det högsta vilket i allmänhet
finnes och som människan särskilt kan hos sig
förverkliga, med nu angivna gränser kan i den enskildes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 12:34:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/5/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free