Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
PONTUS WIKNER
såsom människa, kallas hennes dygd, vilken,
allteftersom hon yttrar sig med avseende på den ena, eller
den andra av själens delar eller med avseende på
dem alla tillsammans, blir visdom, besinning,
manlighet eller rättrådighet. Och vid allt detta är det
sinnliga det lägre, vilket aldrig får vara
självändamål, men väl medel.
Vi skola slutligen angiva ett par drag av Platons
Politik. Politiken är hans lära om Staten. En icke
obetydlig del av sitt skriftställarearbete har han ägnat
åt framställningen av denna lära. Den vidlyftigaste
bland alla hans skrifter bär till överskrift: »om Staten»;
en annan är upplåten åt utredningen av den
sann-skyldige Statsmannens begrepp; en tredje skrift »om
Lagarne», anses av några vara ett Platonskt verk,
andra neka detta, såsom det synes, på giltiga grunder.
Sedan Platon åt idéen allena tillerkänt absolut
betydelse, så att hon är det enda som är för sin ’egen
skull och genom sig själv, så är det givet, att
försåvitt Staten icke sammanfaller med idéen, vilket han
icke gör, så kan åt honom icke tillerkännas någon
absolut betydelse. Han är icke till genom sig själv
och icke heller för sin egen skull: han är icke
självändamål, han är medel. För vad?
Man skulle tilläventyrs vänta, att han vore till för
individernas skull, då han icke är till för sin egen.
Det ser också så ut, som skulle för en sådan åsikt ett
stöd kunna hämtas ur Platons egen framställning. Han
beskriver nämligen statens uppkomst så, att han
såsom anledning till denna uppkomst angiver
omöjligheten för de enskilda och från varandra isolerade
människorna att få sina livsförnödenheter anskaffade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
