- Project Runeberg -  Skrifter / 6. Uppsatser i religiösa ämnen, jämte några tillägg i religiösa frågor /
35

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser i religiösa ämnen (1871) - I. Om den religiösa tron. Ur psykologisk synpunkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DEN RELIGIÖSA TRON

35

mer, så förhåller det sig så med hans trenne vinklar.
Men den triangel, om vilken jag talar, är ännu icke
någon individuellt bestämd triangel; han har för mig
alldeles icke något vidare kännemärke än det att vara
en rätlinig och tresidig figur. Men en triangel, som
icke är begåvad med någon annan egenskap än blott
denna, existerar aldrig i verkligheten; utan det är
endast genom en abstraktion, eller genom att frånse
från de övriga oändligt många betingningarne för
existensen, som jag har fått triangeln till att betyda ett
föremål av så obestämd natur. Denna abstrakta
fattning innebär nu en villkorlighet i själva den
verklighet, om vilken jag är viss; och villkorligheten ligger
just i det verkligas obestämdhet eller abstrakthet. Ty
obestämdhet och abstrakthet är alltid
osjälvständig-het, och osjälvständighet är villkorlighet. En triangel
i allmänhet existerar aldrig för sig eller på ett
självständigt sätt, utan alltid endast med villkor att han
får någon enskild i alla avseenden bestämd triangel
att existera i. — Att vara villkorligt viss reducerar
sig således därtill att vara viss på verkligheten av en
abstraktion, nämligen en abstraktion i den mening, att
det föremål, om vars beskaffenhet i det eller det
avseendet man är viss, icke är så mycket
individualiserat, att det är ett enskilt föremål bland alla andra.
Men aldrig är någon visshet, som är en sann och
riktig visshet, i den meningen villkorlig, att man för
att vara viss om det, som man då säger sig vara
viss om, först behöver se efter, om man är riktigt
viss på någonting annat. Det, varom jag är viss,
är jag alltid viss om utan alla villkor; men det,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 12:49:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/6/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free