Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser i religiösa ämnen (1871) - I. Om den religiösa tron. Ur psykologisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
UPPSATSER I RELIGIÖSA ÄMNEN
verklighet, vilken som helst, är för dessa hans
viss-hetshandlingar ett föremål. Detta innebär då,
enligt föregående, att Gud genom sitt förnimmande
ger verklighet åt allt, som någonsin eller
någonstä-des finnes och förekommer såsom verkligt. Detta
måste vi naturligtvis antaga. Men här möter en
svårighet i frågan om det onda. Antingen måste det
onda icke vara föremål för Guds vetande, eller
också måste vi medgiva, att Gud även åt det onda
ger verklighet, likaväl som han ger verklighet åt
det goda. För det förra påståendet ryggar vår
religiösa känsla tillbaka. Den, som genom sitt
samvetes vittnesbörd finner sig vara ond och hava
brutit mot Guds vilja, han känner sig också
ovillkorligen i denna sin brottslighet vara ställd så att
säga under Guds ögon, och det är, bildligt att tala,
något av dessa ögons eld, som bränner hans själ.
Och den, vilken fattar sitt tillstånd av synd såsom
ett tillstånd av nöd, vilket det utan tvivel i högsta
måtto är, han skulle känna sig fullkomligt
hjälplös, i den stund han bleve övertygad därom, att
han i detta sitt tillstånd hade kommit så att säga
utanför synkretsen av det guddomliga vetandet; och’
han skulle ej kunna hoppas, att Guds hjälpande hand
skulle sträcka sig dit, därhän Guds blickar aldrig
(nämligen i tiden), icke behöver sättas, emedan det redan
börjat och således redan är satt. Sättas betyder på de
åsyftade ställena i min bok: vara verklig (icke nödvändigt börja
att vara det) men vara verklig genom annat än blott sig själv.
Även de i evigheten givna personerna, också försåvitt de
evigt äro, äro på detta sätt av Gud satta, ty även där äro
de verkliga genom honom. Att jag icke är den förste, som
i en så vidsträckt betydelse begagnat ordet sätta (setzen),
vet rec. bättre än jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
