Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser i religiösa ämnen (1871) - I. Om den religiösa tron. Ur psykologisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN RELIGIÖSA TRON
55
avfall för den, som verkligen tror; men intet
teoretiskt misstag sammanfaller ovillkorligen med avfall
och otro mer än det enda, som består däri att med en
visshet, som innebär själva sakens verklighet, sätta
något annat än den personlige Guden såsom det
högsta för ens eget personliga och individuella liv1.
Trons förhållande till vetandet och
vetenskapen bör genom det föregående vara lätt
begripligt. Tron är själv ett vetande, men icke varje
vetande är tro. Tron är ett vetande, vilket med
ovillkorlig visshet refererar sitt föremål till det egna
individuellt fattade Jaget och gör det i vetandet givna
1 Det måste därföre vara möjligt, att en verkligen
frälsande tro kan finnas, så snart det är möjligt att komma i en
verkligen personlig ställning till Gud och bestämma sig fritt
till hans vilja. Detta måste kunna ske även inom andra
religionsformer än den kristna, och således en frälsande tro även
inom dessa vara möjlig. Utan tron är omöjeligt täckas
Gudi (Ebr. ii : 6), och dock: I allehanda folk den som
fruktar Gud och gör rättfärdigheten, han är honom täck (Apostl.
io : 35). Å andra sidan är dock en sanning, att intet annat
namn under himmelen är givet, i vilket människorna skola
salige varda, än Kristi namn, och att i det namnet skola sig
böja all knä (Apostl. 4: 12, Fil. 2: 10). Det måste sålunda
antagas, att det finnes ett slags fördold tro på Kristus hos
var och en, som utan att känna eller igenkänna honom,
likväl med sin vilja och sin tanke överlåtit sig åt Gud. Denna
fördolda tro betyder, att, om de ägde förmågan att rätt ana-
lysera sin egen tro på Gud, så skulle de i denna också finna
en verklig tro på Kristus såsom den av Gud födde, i vilken
all guddomens fullhet bor, och i vilken alla andra äro av
Gud älskade. Denna förmåga beskäres dem kanske aldrig i
detta livet; men hon skall utan tvivel i mellantillståndet
varda dem given. Likväl måste det fasthållas, att den tro,
som på ett medvetet sätt är en tro på Kristus, är en mera
konkret och innehållsrik tro än den andra; ty för den, vilken
tror på människones son såsom Guds son, har ett ljus
uppgått icke allenast över hans egen ställning till Gud utan även
över hela mänsklighetens organiska enhet inom sig och i
förhållande till Gud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
