Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser i religiösa ämnen (1871) - II. Om guddomlig självuppenbarelse (1871)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM GUDDOMLIG SJÄ.LVUPPENBARELSE
69
lorade och i den guddomliga hemsökelsens timmar
begråtna och efterlängtade Gudsbelätet, det finner
man på den vägen icke. Och vare det nu långt
ifrån mig att påstå, att den väg, som jag nyss
antydde, skulle i sig vara en blott abstraktionens väg: i
sin egentliga sanning är han icke blott en väg, som
passerar igenom själarne, utan är tillika ett band, som
rycker dem alla med sig och knyter dem fast till
varandra; men i detta livet blir det också
nödvändigt att för sin egen och andras skull på jordiskt
språk återgiva, vad själen med antecipation av de
eviga förhållandena på den vägen skådat, och då
inträder behovet av abstraktion, av särläggning, av
det allmännas framhållande, på det individuellas
bekostnad, ty det jordiska tungomålet är nu en gång
så beskaffat, att även den störste bland profeter på det
tungomålet kan profetera blott endels. Även den störste
mästare målar icke det rena ljuset, när han på duken
vill framkalla en för människoögat fattlig bild, utan
hans färger återgiva ett söndrat, fördelat och, om
jag så får säga, ur den odelade ljusstrålens oändliga
rikedom abstraherat ljus.
Så är då abstraktionen visserligen oumbärlig och
må hälsas välkommen. Hon är oumbärlig icke för
att sättas i stället för livet, men för att utgöra en
åt andra meddelbar uppenbarelse av livet, vilken kan
tjäna dem till en anledning och till ett medel för
utvecklingen hos dem själva av en likartad
livsverksamhet. Så är den matematiska sanningen, som jag
läser i en bok, ingenting annat än en ur en
matematikers tankeliv gjord abstraktion, ur vilken det för
honom egendomliga bortfallit, och som just därföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>