Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser i religiösa ämnen (1871) - II. Om guddomlig självuppenbarelse (1871)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM GUDDOMLIG SJÄLVUPPENBARELSE 85
av en storartad självständighet, och dock var det
ett liv i idel självmeddelelse. Den vink, Sokrates hade
givit, upptogs av hans lärjungar, och Platon gav den
utvecklade vetenskapens form åt det tankeinnehåll,
som Sokrates i sitt liv uttryckt och i sin lära antytt.
För honom . blev den sanna världen en idévärld, en
värld av andliga och eviga realiteter, med varandra
på ett innerligt sätt förenade. I det Piatonska
systemet förbundos med varandra självständighet och
självmeddelelse på ett särdeles lyckligt sätt. Den
hedniska, opersonliga världsåskådningens förutsättningar
kunde icke medgiva det bättre. Men det Piatonska
absoluta var dock endast idé eller begrepp, och det
som icke är mera än detta, det är och förbliver
en abstraktion, och om abstraktionerna gäller, att de
väl kunna duga såsom former åt ett annat, men att de
aldrig i verkligheten kunna stå för sig själva. Idéen,
vars självständighet Platon hade fordrat men icke
lyckats genomföra, nedsjönk för Ar i sto teles till
en blott form, och om också dess meddelbarhet
därigenom syntes bättre tillgodosedd än hos Platon (där
idéen åtminstone åt det materiella icke utan efter
ett visst våld hade velat meddela sig), så var dock
dess självständighet till spillo given. Efter denna tid
gick den antika spekulationen allt mer och mer sin
upplösning till mötes, och under det hon i S t o
i-cismen och Epikureismen ännu en tid sökte
hålla sig uppe på praktisk grund, blev denna
upplösning för henne själv medveten iden Ny ak
ådern i sk a och Pyrronska skepticismen, som visade,
att intet säkert band fanns mellan kunskapen och
kun-skapsföremålet, så att man kunde veta, att kunskaps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
