Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser i religiösa ämnen (1871) - II. Om guddomlig självuppenbarelse (1871)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM GUDDOMLIG SJÄLVUPPENBARELSE 87
man är. Denna nya princip innebar i sig en allting
omskapande makt. Närmast riktades och riktas, såsom
naturligt är, denna omskapande makt mot
människolivets innersta, hjärtat och viljan. Dit är det som
kärleksbudet omedelbart syftar. Men människans liv
är icke en summa av tillfälligt sammanförda
faktorer: det är ett organiskt helt och strävar till
harmoni. Den nya livsprincipen behöver finna ett
adekvat uttryck på varje mänskligt område, även på
det abstraherande tänkandets, där det gäller att
uppdraga gränser mellan sådant och sådant samt
att under de så uppkomna rubrikerna hänföra de
givna föremålen. Så uppstod även på kristendomens
grund en vetenskap och omsider en kristen filosofi.
Till att börja med blev denna mycket osjälvständig,
emedan den visserligen i allmänhet ville stödja sig
på och hämta sitt innehåll från en guddomlig
själv-meddelelse eller uppenbarelse, men ännu kvarhöll den
falska förutsättningen, att självständigheten i den
guddomliga självmeddelelsen endast med det villkor
kunde bevaras, att den motsvarades av
osjälvständighet och passivitet å människans sida; varvid
tydligen den föreställningen låg bakom, att vad den
guddomliga självmeddelelsen än meddelar, så är det
åtminstone icke självständighet. Men om Gud, när
han, vare sig teoretiskt eller praktiskt, uppenbarar
sig eller giver sig själv, då icke också giver
självständighet, så är det antingen icke riktigt sig själv
som han giver — således äger han icke full
själv-meddelelse — eller också är den karaktär, hans själv
äger, icke alltigenom självständighet.
. Medeltidsfilosofien kom aldrig över denna
svårig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
