Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser i religiösa ämnen (1871) - II. Om guddomlig självuppenbarelse (1871)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
UPPSATSER I RELIGIÖSA ÄMNEN
att, om det vore tänkbart, att jämte Gud icke funnes
några ändliga väsen, så skulle icke heller några
abstraktioner finnas att av Gud såsom sådana
uppfattas. Men när de finnas, så måste de av Gud också
vetas i och med det att han fullständigt och på en
gång genomskådar de ändliga väsendenas liv i alla
deras mångfaldiga skiftningar. Ty till det ändliga
väsendets karakteristik hörer också det att i den eller
den punkten av sin tillvaro bestämmas av en
abstraktion, vilken då just såsom sådan icke kan vara
för den allvetande fördold.
5) All ovillkorlig och sann visshet är i själva verket
sådan, att verkligheten av det, som man är viss o m,
är given genom själva visshetshandlingen eller det
att man är viss. Endast med detta villkor är det
möjligt att vara ovillkorligt viss på något. Ty när
jag är viss på något, så vill det alltid säga, att
jag är viss på verkligheten av det eller det; och
öm icke min visshetshandling vore sådan, att denna
verklighet vore given redan därigenom, att
visshetshandlingen vore given, så behövde jag alltid gå
utanför denna min visshetshandling för att tillse, om,
när min visshetshandling vore given, dess föremål
också vore verkligt, och då finge jag stödja min
föregående visshetshandling på en ny sådan, sedan
finge jag stödja denna på en annan, och så vidare
in infinitum, varigenom vissheten då omöjliggjordes.
Men då vi sålunda påstått, att den ovillkorliga
visshetshandlingen alltid tillika innebär verkligheten av
det, varom vissheten gäller, så är väl att fasthålla,
att v e r k I i g h e t e n icke är detsamma som d e t v e r
k-1 i g a; utan såsom skönheten alltid endast är en
egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
