Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser i religiösa ämnen (1871) - II. Om guddomlig självuppenbarelse (1871)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM GUDDOMLIG SJÄLVUPPENBARELSE J3J
utan att också vända sig till honom, ävensom det är
omöjligt att i otro vända sig ifrån Gud utan att också
vända sig ifrån honom, sådan han i sin eviga sanning
är. Härmed är dock icke sagt, att varje slags tro
på Kristus är en sann tro på Gud, eller att varje
slags okunnighet om Kristus eller ens varje slags
förnekande av Kristus omöjliggör en verklig tro på
Gud. Men den, som så tror på Kristus, att han
såsom ett adekvat uttryck av sitt eget personliga liv
sätter Kristus, sådan han är i sin eviga sanning, d. v. s.
den Kristus, vars person uppgår däri att älska Fadren
och av honom älskas, han älskar också själv Fadren;
och den, som har ej blott en begynnande och
outveck-den gamlas död och korsfästelse, och dock är den gamla
människa, som i detta livet dör, när en människa pånyttfödes,
sällan ett så djupt liggande Jag, att där icke finnes mycket
av Jag därinnanför, till vilket den medvetna fiendskapen mot
Gud aldrig fått tillträde. Huru mycket mer skall icke det
eviga Jagets seger innebära död och kval för det Jag, som
ligger näst därintill och dock blivit, vad det är, genom att
sätta sig i strid mot Gud och det i honom inneburna eviga
Jaget. Vår tanke svindlar vid föreställningen om denna död.
Dock vi tala här mera i hypoteser än med egentligt vetande.
Vad tid, evighet och mellantillstånd innebär, är för
vetenskapen föga bekant; och de vinkar, som Kristus och hans
apostlar givit oss angående dessa föremål, äro ännu långt
ifrån begripna och bragta i ett motsägelselöst sammanhang.
Men ville någon lättsinnigt eller förmätet säga: ”jag måste
under alla omständigheter ändå till sist bli salig”, då ville
jag svara honom: det må vara sant, att även du äger ett
hos Gud saligt Jag, och att även du skall upphöra att vara
till i motsats mot detta; men i den mån din fiendskap mot
Guds vilja ligger djupt (icke i din natur, som är någonting
helt annat, utan) i ditt Jag, i samma mån ligger mellan dig
och saligheten en död för detta ditt Jag, som du nu har;
och är din ondska synd mot den helige Ande, så är denna
död så fullständig, att jag knappt vet något namn för det
av ditt nuvarande Jag, som skall gå den döden oförvandlat
igenom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
