- Project Runeberg -  Skrifter / 6. Uppsatser i religiösa ämnen, jämte några tillägg i religiösa frågor /
177

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några inlägg i religiösa frågor - Några tankar om försoningen (1868)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÄGRA TANKAR OM FÖRSONINGEN

177

Men fordringar kunna vara av flera slag. Jag kan
till någon av mina bekanta framställa den fordran,
att han gör mig den eller den tjänsten, och om han
icke uppfyller min begäran, så kan jag därföre icke
genast påstå, att han begått en handling, som kräver
försoning; ty det kan hända att min fordran varit
mer eller mindre nyckfull, mer eller mindre obillig.
Endast billiga och rättvisa fordringar äro av den art,
^tt ett brott emot dem kan sägas fordra någon
försoning. Men billiga och rättvisa fordringar hava
åtminstone icke alla i samma grad den egenskapen, att
i strid emot dem begångna handlingar medföra behov
av f örsoning. Det är till ex. en billig och rättvis fordran,
att den, som inträder i en salong, där.iakttager
konvenansens fordringar, både med avseende på klädedräkt
och uppförande, men om någon med fri vilja infinner
sig i en ovanlig klädedräkt eller uppför sig på ett
sätt, som passade bättre i ett vardagsrum än i en
salong, så är detta, såvida den ifrågavarande personen
icke därjämte hade den avsikten att förolämpa
sällskapet, en handling som icke med så särdeles stark
stämma ropar på försoning. Skälet därtill är det att
konvenansens fordringar, ehuru man icke egentligen
kan förebrå dem obillighet eller orättvisa, likväl vila
på en tämmeligen tillfällig grund. Det är svårt att säga
varför det icke vore lika billigt och rättvist för en herre,
att han inträdde i salongen med röda kläder i stället
för svarta eller att han i likhet med de äldre damerna
hade försett sig med hårklädsel i någon färg, som
han tyckte om. Det är nu en vidtagen sed hos oss att
icke uppträda på detta sätt, och vi tycka, att det är
billigt och rättvist, men tämmeligen tillfällig är den
12. — Wikner, Uppsatser i religiösa ämnen m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 12:49:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/6/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free