Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några inlägg i religiösa frågor - Några tankar om försoningen (1868)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 NÅGRA INLÄGG I RELIGIÖSA FRÅGOR
regeln, vilket vi bland annat kunna förstå därav, att
vi icke döma österländska herrar brottsliga, därför att
de understundom uppträda i röda kläder, eller
Indianerna, därför att de bära lysande fjädrar i håret.
Vi säga således, att den frivilliga handling, som i
egentligare mening kräver försoning, skall vara
företagen i strid emot en fordran, som icke vilar på en
tillfällig grund. Vilar denna fordran icke på en
tillfällig grund, så vilar hon på en nödvändig, en sådan
som icke kan vara annorlunda.
Men dylika nödvändiga fordringar kunna även vara
av mera än ett slag. Det finnes för exempel en fordran
i den formella logiken som säger, att man vid
bevisningen icke får i tysthet förutsätta något av det
som skall bevisas; och det händer likväl ganska ofta,
att våra skriftställare bryta mot denna regel, vilken
i själva verket är lika nödvändig, som den, att jag bör
få fyra till produkt, ifall jag har att multiplicera två
och två. Men någon egentlig försoning anser man icke
vara av nöden för dem, vilka mot den regeln
förbrutit sig. Nu kan man säga, att skälet därtill är det,
att de icke frivilligt brutit mot den nämnda regeln,
och det kan i detta fall också uttryckas så: de visste
icke själva, att de begingo det ifrågavarande felet,
ty hade de det vetat, så hade de begått det) endast för <att
bedraga andra, men så låge felet icke längre i beviset,
utan däri att de för andra ville utgiva såsom bevis,
vad som icke vore något bevis. Fullt frivillig är endast
den handling, vars halt och betydelse jag själv känner.
Och vi hava här kommit en sanning av stor vikt på
spåren. Den nämnda fordran, att man i ett bevis icke
för förutsätta någonting av det, som skall bevisas, är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>