- Project Runeberg -  Skrifter / 6. Uppsatser i religiösa ämnen, jämte några tillägg i religiösa frågor /
181

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några inlägg i religiösa frågor - Några tankar om försoningen (1868)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA TANKAR OM FÖRSONINGEN

181

lertid ingalunda nekas, att de teoretiska missgreppen
äro företagna i strid mot fordringar, som vila på en
nödvändig och oföränderlig grund. De äro företagna
i strid emot sanningen, ty om henne är det på det
teoretiska området fråga, och sanningen är vida
upphöjd över alla tillfälligheter; hennes fordringar äro
omutliga som hon själv. Det är sålunda icke
tillräckligt, att en handling, som skall kräva försoning,
är företagen i strid mot fordringar, som framgå ur
en nödvändig grund, även om, såsom vi sett, detta
är ett bland villkoren.

Det finnes andra fordringar än de teoretiska, vilka
väl icke synas uppträda med alldeles samma hänsynslösa
stränghet som dessa, men vilka säkert icke framgå ur
någon tillfällig grund. Jag menar de estetiska. De
estetiska fordringarna äro det s k ö n a s fordringar. Att
det sköna är en stor makt, som äger något att bjuda och
befalla inom andens värld, det nekar ingen. För
skönhetens spira böjer sig varje huvud mer eller mindre
djupt, mer eller mindre medvetet; och hos den, som
icke böjer sig så djupt som andra, är detta väl ofta
endast en list för att dymedelst kunna få se den ädla,
befallande gestalten så mycket stadigare i ansiktet.

Sanningens spira äger ingen annan prydnad mer
än sin regelräta form. Skönhetens spira är virad med
blommor. När man ser dessa, glömmer man, att man
står inför en befallande och bjudande makt; men detta
gör man likväl. Skönheten skänker ingenting efter av
sina fordringar och hon fordrar mycket. Hon tål lika
litet att man förbiser henne för det fula, som sanningen
tål att förblandas med lögnen. Vi tro oss kunna påstå,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 12:49:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/6/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free