Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några inlägg i religiösa frågor - Några tankar om försoningen (1868)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA TANKAR OM FÖRSONINGEN 189
bliva svaret på denna: vad är i högsta och
egentligaste mening gottgörelse? Det högsta jag åsyftar
då, när jag vill gottgöra någonting, är utan tvivel
det: att saken så mycket som möjligt blir sådan, som
om felet aldrig vore till. Har jag förstört en sak för
en annan, så försonade jag mitt fel bäst, i den händelse
jag kunde skaffa samma sak tillbaka. Men om jag det
icke kan, så försonar jag mitt fel bättre, i den mån
jag kan åstadkomma att felet vore såsom ogjort,
därigenom att jag skaffar honom en annan sak, som kan
sättas i stället för den förra. Har jag förolämpat någon
och vill försona mitt fel genom att bedja om
förlåtelse, så ber jag den förolämpade glömma den
förolämpande handlingen eller anse som om den icke
hade varit till. Vid dessa och dylika tillfällen är nu
icke möjligt att åstadkomma, att det begångna felet alls
icke existerar: men det kunna vi förstå, att om den
felande i gottgörelse gått ända intill den punkten,
där det endast återstode honom att göra det gjorda
ogjort, och detta verkligen vore för honom möjligt,
men han ändå icke ville göra det; så vore
gott-görelsen alldeles icke fullständig, utan den
ifrågavarande personen vore ännu brottslig med avseende
på den begångna förseelsen. Qottgörelsen måste
således vara riktad mot det målet: att det begångna
felet icke existerar, och därvid får ingen annan gräns
sättas än omöjligheten. Om försoning i allmänhet
betyder gottgörelse, så .är detta betydelsen även av den
försoning, vilken vi kallat den egentliga och som avsåg
viljans brottslighet mot obetingat befallande praktiska
bud. Gottgörelse blir då formen även för den
religiösa försoningen, vilken vi sågo vara det yttersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
