Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET.
Vårföre talar jag inför människorna om dig? Om
dig talar jag, emedan av allt, som någonsin funnits
eller kommer att finnas i himmelen och på jorden,
finnes, utom din och vår Fader, ingenting, som så
förtjänar att tänkas på och talas om som du. Om
det bor i min själ någonting gott och rent och kyskf
och kärleksfullt, så vet jag förvisso, att det tillhör
dig, så att det, utom din och min Fader, som är
all god gåvas givare och även åt dig givit allt vad
du äger, tillhör ingen annan på samma sätt.
Tanken på dig är ljuv att tänka, och sanningen om dig
är skön att utsäga. Och till människorna vill jag
säga detta icke egentligen för att undervisa dem om,
vad de för det mesta antingen redan veta eller ock i
alla fall icke skola tro, utan snarare emedan jag
omedelbart förnimmer, att tanken på dig, där han är
sann och ren, är någonting så mänskligt, att han
redan av sig själv hörer människorna till, antingen
till att gilla och älska eller hata och bestrida. Må
därföre var och en gärna höra, vad jag säger om
dig! Många skola finna det orimligt, några
ogud-aktigt; några skola däri återfinna något av sina egna
innersta tankar. I alla händelser skall det bliva tänkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
