Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 TANKAR OCH FRÅGOR INFÖR MÄNNISKONES SON
min, du då på den platsen kunde undvaras, så länge
jag skötte honom, som sig borde. Men platsen, som
här år i fråga, var min plats inför Gud, din Fader,
och den med den platsen ursprungligen förenade
uppgiften var, att jag skulle göra din Faders vilja. Att
nu den enes eller den andres person på en sådan
plats kunde vara i någon mån likgiltig och umbärlig,
förutsätter, att din Faders vilja icke kräver själva
personen, just det individet och intet annat, utan i
stället lämnar själva individualiteten å sido. Detta
vore att förflacka det religiösa förhållandet. Så ytligt
är i sanning icke din Faders helighetskrav, att detta
skulle finna sig tillfredsställt med en på sådant sätt
utförd transposition; och den mänskliga rättfärdighet,
som inför Gud gäller, är icke en vara, som kan
transporteras hit eller dit, eller en växt, som, likgiltig för
sin jordmån, kan flyttas från det ena stället till det
andra. Själva mitt Jag måste vara med, där det är
fråga om min rättfärdighet, ty min rättfärdighet är
just det Jagets riktiga ställning till Gud; men mitt
Jag är det innersta av allt det, som jag hos mig
själv kan tänka på och tala om. Min rättfärdighet
kan därföre lika litet överflyttas på en annan, eller en
annans på mig, som jag f. ex. kan låna en annans liv
eller en annan kan låna mig sitt, ja lika litet som en
annan kan bliva jag, eller jag en annan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
