Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOLFTE KAPITLET.
Samma lära om ditt ställföreträdande synes mig
förutsätta en oriktig uppfattning av lidandet och dess
förhållande till synden. Vare det fjärran ifrån mig
att neka det innerliga sammanhanget mellan lidande
och synd. Du o Herre vet, huru min egen
personliga erfarenhet övertygat mig om detta nära
sammanhang; huru jag syndat och för syndens skull lidit.
Det synes mig helt naturligt, att ett sådant störande
av den ursprungliga eller åsyftade harmonien som det,
vilket i synden är inneburet, skall hava till följd
strid och upplösning även på andra områden än det
viljans rike, där synden har sitt egentliga hem. Så
driver den på det stora havet rasande stormen
understundom sina vågor även in i de gömda vikarne. Ja
i viss mening kunde jag säga, att synden är det största
bland alla lidanden, ty synden är en disharmoni mellan
den mänskliga viljan och Guds; och då denna
senare finnes uttalad eller uttryckt i människovarelsens
innersta väsen, så behöves blott en samtidig
förnimmelse av Guds vilja för att den syndige skall erfara
en splittring i sitt eget allra innersta; och ett värre
lidande synes då icke vara tänkbart. Dock måste jag
för sanningens skull tillägga, att synden och lidandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>