- Project Runeberg -  Skrifter / 7. Tankar och frågor inför människones son /
92

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92 TANKAR OCH FRÅGOR INFÖR MÄNNISKONES SON

mindre. När han fallit, har han också upphört att,
såsom han förut kunde göra, se allting med Guds öga,
men endast den, som ser med Guds öga, kan fullt
inse syndens vederstygglighet. Det torde vara en
allmänt gjord erfarenhet hos dina trogna, att de visst
före sin omvändelse mer än en gång djupt kände det
förfärliga, som i synden ligger; men att de aldrig
kände det så djupt, som sedan de fått sina synders
förlåtelse. Ty syndens storhet kan först rätt uppskattas
genom hennes motsats till Guds kärlek, och denna är
aldrig grundligt känd av någon annan än den omvände
eller den helige. Därföre tror jag, att, ehuru det
visserligen icke finns någon större olycka än den, att
verkligen falla ur helighet i synd, så finns det dock intet
lidande som övergår dens, vilken i sin innersta vilja
helig och åt Gud överlåten känner, huru en frestelse
till avfall från Gud mer och mer närmar sig hans vilja.
Detta är den tusenfaldigade motbilden till det kval,
som erfares av den, vilken ser döden småningom
nalkas det käraste han äger på jorden, men som ännu
konvulsiviskt söker kvarhålla det flyende hoppet, i
varje ögonblick kännande, huru dess alltmer formlösa
gestalt närmar sig blott för att glida undan. Detta
är ovisshetens kval, och med dem kan visserligen
ingenting annat jämföras, när de angå det dyrbaraste
av allt. Men all frestelse är ovisshet och är ovisshet
i det dyrbaraste av allt. O, min Herre och Frälsare,
har jag icke själv erfarit ovisshetens marter och funnit
att, när de angå det högsta, ingenting annat kan med
dem jämföras? Och har icke mången, som vill vandra
dina vägar, någon gång i sitt liv befunnit sig på en
punkt, där han i tanke att därmed göra Guds vilja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 6 21:11:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/7/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free