- Project Runeberg -  Skrifter / 7. Tankar och frågor inför människones son /
112

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112 TANKAR OCH FRÅGOR INFÖR MÄNNISKONES SON

Och skulle jag kunna vara blind för det, att alla
människor i andligt avseende äro föräldrar åt sina samtida
och sina efterkommande, därigenom att de utöva
inflytelser på desses karaktärsbildning eller danandet av
deras andliga individualitet? Varje människa uppbär
i varje sitt livs ögonblick ett arv av sin forntid och
samtid, ett arv, som i många avseenden är
syndbesud-lat och i samma avseenden en mäktig frestare för
henne själv. Jag behöver blott tänka på detta enda:
jag ägnar mig åt vetenskapernas studium. Jag uppbär
då arvet efter alla dem, som i årtusenden samlat
tillhopa vetenskapens skatter. Vare det nu långt ifrån
mig, att jag skulle ringakta dessa! De äro alla
härliga gåvor från din Fader, som allt gott giver, de
äro skatter ur hans skattkammare. Men just därföre
bära de också alla hans insegel. När de nu passera
genom vetenskapsmännens händer, och dessa skola
överlämna dem åt människorna, huru ofta inträffar
det då icke, att det nämnda Gudsinseglet utplånas
genom en sådan ovarsam behandling, vartill den icke
kan undgå att göra sig skyldig, som själv glömmer,
att det är den himmelske Fadrens skatter han
hanterar, eller som själv icke bryr sig om Gud? Och när
så gåvan kommer i mina händer, och jag, vändande
henne på alla sidor, ändå icke återfinner det
Ouds-insegel, som en inre aningsfull känsla kanske drev mig
att söka efter, vilken mäktig frestelse är då icke för
mig given, att, med stöd av de store och klartänkte
andarnes auktoritet, behandla samma gåva, såsom vore
hon till blott för sin egen skull, på det att jag måtte
beundra hennes skönhet, klarhet och underbara
sammansättning och glömma, att hon blev mig given

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 6 21:11:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/7/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free