- Project Runeberg -  Skrifter / 7. Tankar och frågor inför människones son /
155

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TJUGOTREDJE KAPITLET

155

plötsligt mörkt för din själ. Din Faders gillande öga,
vars åskådande förut stärkt dig i kampen, synes vara
slutet eller bortvänt. Din Fader har synbarligen
övergivit dig, sedan allt annat övergivit dig; med
andra ord: ditt frälsningsverk är förfelat. O m så
vore, vad har du då gjort? O måttlösa avgrund av fasa,
som gömmer sig bakom denna tanke! Här finnas inga
ord, som kunna återgiva anletsdragen hos den gräsliga
gestalt, vilken genom denna tanke stirrar in i ditt öga.
Världens frälsning förfelad! Världshistoriens gång,
genom synden en gång snedvriden; åt dig uppdraget
givet att föra den till rätta; och nu genom dig
ohjälpligt snedvriden! Om jag med ett finger kunde röra
det stora solsystemens maskineri, så att det komme
i olag; med vilken fasa skulle jag icke se, huru de
särskilda himlakropparnes banor invecklade sig i
varandra och vänta därpå, att den stora världsbyggnaden
skulle sammanstörta! Denna makt äger ingen
människa; men hade ditt verk varit förfelat, då hade du
ägt och utövat den makten i avseende på den andliga
världen. Och emot denna din handling, vad hade
väl en Kains brodermord eller en Judas’ förräderi
haft att betyda? Då hade sannerligen all förbannelse
i allt förbannat, som belastat jorden från den första
synden till den sista, fallit in på ditt hjärta. Så måste
du i denna stund känna det. Ty när en annan känner
sig av Gud övergiven, då är detta visserligen
outsägligt kvalfullt, och någonting av all världens stora
nöd känner även han i sin själ; men han har icke
såsom du fritt och medvetet åtagit sig det stora
fräls-ningsarbetet, ur vilket världens förlossning och
pånyttfödelse skulle framgå, och därföre känner han sig icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 6 21:11:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/7/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free