Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa meditationer och föredrag - II.1. Om människoidealet (1872)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
RELIGIÖSA MEDITATIONER OCH FÖREDRAG
ovillkorlig giltighet genom att i Guds vilja inordnas,
så måste hon också antingen inordnas i en annan
vilja, som så fullkomligt uttrycker Guds, att
ingenting fullkomligare kan tänkas, eller också måste
hon själv utgöra en sådan vilja. Är icke ettdera
händelsen, så är sammanhanget mellan denna vilja och
Guds icke fullkomligt utan kunde och borde vara
bättre, eller det är då icke, som det skall vara; och
det är klart, att medelst ett sådant bristfälligt band
ingen ovillkorlig giltighet kan fortplanta sig från Guds
vilja till hennes. Det senare bland de två anförda
alternativen kan nu omöjligen genomföras, ty väl kan
en syndig människa omvändas och hennes vilja till
rättfärdighet och helighet pånyttfödas; men aldrig
kan hon om sig komma att säga: jag uttrycker Guds
vilja så fullkomligt, att ingen annan kan tänkas
uttrycka henne på ett fullkomligare sätt. På ett
fullkomligare sätt är nämligen Guds vilja uttryckt hos den,
som icke allenast i evigheten är fullkomligt syndfri
utan ävenledes utan synd genomgått provet av den
timliga tillvarelsen. Vi måste alltså stanna vid det
förra alternativet, att nämligen en vilja måste finnas,
vilken på det sättet inordnar sig i Guds, att något
fullkomligare uttryck för denna senare icke låter sig
tänkas, och som följaktligen även under sin jordiska
tillvaro alltigenom gör sig gällande såsom ren och
helig. Och ingen människovilja kan således inordna
sig i Guds utan att på samma gång mer eller mindre
medvetet inordna sig i denna fullkomligt lydiga vilja;
vilket med andra ord vill säga, att ingen människa
kan bliva frälst utan att — mer eller mindre
medvetet — med sitt liv vara upptagen i dens liv, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
