Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa meditationer och föredrag - II.1. Om människoidealet (1872)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MÄNNlSKOlDEALEf
121
är Guds trogna avbild, hans härlighets sken och
hans väsendes rätta beläte. Ja, såsom vi sett, ingen
kan vara en fullt verklig människa eller vara en,
som, ehuru icke detsamma som den absolut
självständige, vilken om sig själv säger »Jag är den Jag
är», likväl i varje ögonblick efterbildar den
allsmäk-tiges språk genom att nämna sig själv ett Jag —
ingen kan med rätta vara detta, utan att hans vilja,
på det fullkomliga sätt vi beskrivit, blivit inordnad
i Guds; och då kan han icke heller vara en fullt
verklig människa, om icke den person finnes, som
för ett sådant inordnande utgör den oumbärliga
förutsättningen. Utan honom1 vore det således fåfängt för
var och en annan att göra anspråk på sådana förmåner,
som hava sin grund i mänskligheten eller
personligheten. Utan honom skulle hela världshistorien,
för-såvitt hon begär att vara en historia om människornas
framsteg i strävandet efter mänsklighet, frihet,
självständighet, vara en på all inre sanning blottad
företeelse; ty riktningspunkten för hennes strävan skulle
förvandla sig i en fantasibild utan verklighet och
följaktligen även utan fasthet.
Människorna bevara gärna mycket länge känslan av
sin egen anborna värdighet, även sedan de upphört
att vandra denna värdighet värdigt. Och ju mera
de i tysthet förnimma, att människovärdet hos var
och en bland dem själva saknar sitt fullgiltiga
uttryck, desto villigare äro de att vänta så mycket
mer av den framtida utvecklingen. Och då även
den framtida utvecklingen kommer att uppbäras av
enskilda, som väl var för sig komma att bliva
bristfälliga, så söker sig hos de flesta tanken en utväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
