Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa meditationer och föredrag - II.1. Om människoidealet (1872)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
RELIGIÖSA MEDITATIONER OCH FÖREDRAG
äro, heter det, så varder ock Sonen själv
undergiven honom, som honom allting undergivit haver,
på det att Gud bliver allt i allom.» Är icke
lydnaden, naturligtvis kärlekens fria lydnad, eller
egenskapen att vara det fullkomliga och trogna uttrycket
för Guds vilja, härmed framhållen såsom både början,
mitten och slutet av Sonens historia? Och skulle
vi då icke känna oss manade att tillse, om icke
tilläventyrs i tanken på den fullkomliga, sonliga
lydnaden vore blottad själva grunden av Sonens väsen
och enheten funnen mellan det som man kallat hans
guddomliga och mänskliga natur? Det mänskliga ligger
då i det, att han genom obrottslig lydnad är ett
troget Gudsbeläte, och det guddomliga ligger däri,
att han är detta på ett så oförlikneligt sätt, att han
icke blott i sitt väsen riktigt avspeglar det av Guds
väsen, som han verkligen avspeglar, utan också
avspeglar allt det, som av det guddomliga väsendet
kan avspeglas i en annan individualitet än Gud Faders
egen.
Så mycket har jag trott mig finna i den till slut
utförda tanken på ett människoideal, vilken tanke,
mer eller mindre grumlad, legat på bottnen av varje
sant mänsklig kultur. Och har jag härmed yttrat
åsikter, vilkas kristlighet för en eller annan kan synas
tvivelaktig, så hava de dock varit framställda i
avsikt att tjäna sanningen. Jag har velat tala icke emot
utan, så gött jag förstått det, för en sann tro och
kristendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
