- Project Runeberg -  Skrifter / 8. Religiösa meditationer och föredrag samt tvenne uppsatser i religiösa ämnen /
131

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa meditationer och föredrag - II.2. Om Skriftens auktoritet (1873)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM SKRIFTENS AUKTORITET

131

ett faktum, att jag kan vara viss på denna sak, så
måste jag då nödvändigt äga en förmåga att i någon
punkt avskära regressen och tänka: detta står fast.
Då ser jag i den punkten icke vidare efter, huru
det förhåller sig med villkoren eller de beledsagande
omständigheterna, jag avgör således i den punkten
saken ovillkorligt, eller utan alla villkor. Jag
äger således en förmåga att avgöra en sak ovillkorligt,
det vill då säga att, för mig själv,. själv i saken
inlägga nödvändighet. Denna förmåga använder jag
i själva verket varje gång jag gör mig viss om
någonting, evad det vara månde, alldenstund jag varje
gång, för att nånsin komma fram till det jag vill
bli viss om, måste ha en för mig fast punkt att
utgå ifrån. Tänker jag rätt efter, så innebär denna
min handling redan ett slags beslut, emedan den
innebär ett ovillkorligt avgörande. Detta, som jag
nu sagt, skulle till och med skepticismen erkänna.
Men nu kommer just ett skeptiskt inkast: det
erkännes, att jag, subjektet, måste kunna göra sig visst
utan alla villkor och sålunda, för sig, i
föremålet, som det skuile bli visst om, inlägga
nödvändighet; men därav följer icke, att nödvändigheten
verkligen finnes i föremålet, ehuru subjektet för sin
del, d. v. s. enligt sin övertygelse, däri inlägger
nödvändigheten. Sedan detta inkast är gjort, finnas trenne
möjligheter: 1) antingen finnes nödvändigheten icke
i föremålet, 2) eller finnes den där, men är icke
där förhanden genom subjektets eget ifrågavarande
försök att lägga henne dit, 3) eller finns hon där,
just därigenom att subjektet lägger henne dit. I
första fallet har subjektet fått en osann uppfattning;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 6 21:45:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/8/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free