- Project Runeberg -  Skrifter / 8. Religiösa meditationer och föredrag samt tvenne uppsatser i religiösa ämnen /
142

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa meditationer och föredrag - II.2. Om Skriftens auktoritet (1873)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

RELIGIÖSA MEDITATIONER OCH FÖREDRAG

b ar h et i sammanhanget mellan den i Skriften givna
framställningen och den religiösa sanningens
medelpunkt, som är Guds uppenbarelse i Kristus, gör
Skriften med rätta anspråk därpå att framför alla andra
böcker vara en auktoritet för religiös övertygelse i
alla sådana mål, där en i någon mån yttre auktoritet
kan komma i fråga.

Denna Skriftens rätt framlyser även från en annan
sida. Sanningens kriterium är allmängiltigheten eller
nödvändigheten. Nödvändigheten är det oupplösliga
sammanhanget. Nödvändigheten är sanningens
kriterium därföre, att sanningen skall avspegla den
sanna verkligheten, och denna äger alltigenom ett
oupplösligt sammanhang. SanningSvärlden, den för
sanningens öga upplåtna världen, är icke ett aggregat
av tillfälligheter, hon är ett av en evig, allsmäktig
och med sig själv alltigenom likformig vilja styrt
rike. Detta rike är i sin fulländning ett rike av heliga
personer, alla med varandra sammanbundne medelst
den fria och självständiga nödvändighetens, d. v. s.
kärlekens, band, på vilket rike lämnas en härlig
utsikt i Joh. 17 och i 1 Kor. 15. I detta rike
framträder nu allmängiltigheten icke blott under den
formen, att. alla omständigheter fordra att detta (det
allmängiltiga) skall vara så eller så, så att ingen
verklig omständighet strider emot och gör det
omöjligt; icke heller blott under den formen, att alla
tänkande varelser böra erkänna den ifrågavarande
sakens giltighet, under det att många icke göra vad
de böra och således icke heller giva sitt erkännande;
utan allmängiltigheten eller nödvändigheten
framträder där under den formen, att all sanning verkligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 6 21:45:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/8/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free