- Project Runeberg -  Skrifter / 8. Religiösa meditationer och föredrag samt tvenne uppsatser i religiösa ämnen /
244

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa meditationer och föredrag - III. Om själisk och andlig lekamlighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

RELIGIÖSA MEDITATIONER OCII FÖREDRAG

görande. Annars skulle allt värt vetande komma alt
vila på ett oklart icke-vetande, emedan, såsom varje
den minsta eftertanke ger vid handen, allt slutledande
ytterst måste vila på en annan visshet än den genom
slutledande vunna. Ej heller är trons klarhet och
karaktär av vetande förhindrat därigenom, att tron
innebär en fortgående viljeakt och därmed
tillämpning på ett individuellt personligt förhållande. Ty
väl är det sant, att allt mänskligt vetande är abstrakt;
men detta betyder endast, att det icke på en
gång-kan för sig klargöra eller veta allt angående ett
individuellt förhållande, ej att det icke kan veta ett
sådant förhållande. Och slutligen är den påstådda
egenskapen hos tron icke omöjliggjord därigenom,
att hon innebär ett det egna subjektets överlåtande
åt sin Gud; ty vårföre skulle icke vetandet få utgöra
formen för den enda handling, som verkligen för
subjektet uttrycker dess ursprungliga och allena
riktiga ställning till Gud; och är icke, enligt all
kristendom, denna handling just den, som kallas att tro?
— Det är dock visst, att om någon — i avseende på
trons innehåll — nödvändigt vill anse för någonting
i sig obegripligt, att en person, ett andligt
indivi-duum, kan leva i och genom en annan och därföre
kallar detta förhållande mystiskt; eller om någon —
i avseende på trons form — vill stöta sig vare sig
därpå, att trosvissheten ej är produkten av en
slutledning, eller därpå, att hon är en visshet, som sträcker
sig ända in i det individuella, och i denna
omständighet ser någonting mystiskt: nåväl, då är tron
någonting mystiskt; men då är det ock hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 6 21:45:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/8/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free