Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa meditationer och föredrag - III. Om själisk och andlig lekamlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SJÄLISK OCH ANDLIG LEKAMLIGHET
251
alltså, att psyke kan vara både god och ond,
alltefter den ställning hon intager till pnevma; men
pnevma kan, där hon hos människan kommer till
användning, icke vara annat än god. — Härvid
påminna vi dock ånyo därom, att vi här endast tala
om den betydelsen av pnevma och psyke, som
föreligger i det av oss nu betraktade bibelstället, och
vilja alldeles icke hava påstått, att den här angivna
skillnaden på alla andra ställen är genomförd.
Varav kommer sig nu detta, att människans
pnevma endast kan verka på ett sätt, nämligen gott,
men psyke kan verka på tvenne varandra motsatta
sätt? Det beror därpå, att pnevma allena, men icke
psyke, uttrycker människans innersta individualitet.
Pnevma är den punkt inom människovarelsen i dess
helhet, där alla mänskliga krafter äro så koncentrerade,
att ingenting av förstörande eller upplösande art kan
tränga sig därimellan. Det är den människovarelsens
kraft, till vilken Gud omedelbart hänvänder sig, och
som vänder sig omedelbart till Gud, vårföre
ingenting gudsfientligt kan tränga sig därimellan. Av de
mänskliga livsyttringarnas mångsidiga byggnad utgör
pnevma den spets i vilken alla sidorna äro
sammanslutna, och som icke längre, såsom byggnadens sidor,
kan vara vänd åt öster eller väster eller något annat
väderstreck, utan endast kan peka uppåt mot Guds
himmel. Icke så med psyke eller någon av de krafter,
som i henne äro inneburna. Ingen bland dessa är
sådan, att människoandens innersta livsgrund i den
nödvändigt är blottad, och därföre är det icke heller
någon bland dem alla, som icke kan vara på sitt
egendomliga sätt verksam, även om det i människans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
