Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvenne uppsatser i religiösa ämnen (Tillägg) - Tankar om uppståndelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TANKAR OM UPPSTÅNDELSEN.
Vår religion profeterar om en yttersta domsdag och
om en allas uppståndelse. Även åt den kroppsliga
världen lovar hon tillvaro i evigheten, ehuru under en
högre form. Nya himlar, heter det, och en ny jord
vänta vi efter Hans löfte, där rättfärdighet uti bor. Och
den uppståndelse, vilken skall komma människorna
till del, är ej blott en andens, utan en »köttets»
uppståndelse, ehuruväl det slags kroppslighet, vilken
tillhörer det andra livet, icke är av samma art som denna,
med vilken vi nu äro omklädda, utan är, åtminstone för
de trogna, en förklarad kroppslighet. Skulle vi pröva
vad, enligt förut gjorda förutsättningar (att rums- och
tidsexistensen skulle vara försvunnen för den, som
tillhör det andra livet), vi skulle vara berättigade att
tänka oss vid denna det kroppsliga träffande
uppståndelse, så måste vi för det första säga, att denna
uppståndelse icke kan vara en tidsakt i egentlig mening,
utan en akt, som innebär tidens begränsning för
hela den varelse, vilken varit tidsexistensen underkastad,
och som sålunda icke själv kan falla i tiden. Det är
klart, att, eftersom denna akt utgör den individuella
varelsens sammanbindning med den tidlösa existensen,
vilken såsom tidlös väl icke gärna kän medgiva någon
förändring, så är uppståndelsens mera andliga sida att
betrakta såsom en domsakt, en yttersta dom, vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
