- Project Runeberg -  Skrifter / 8. Religiösa meditationer och föredrag samt tvenne uppsatser i religiösa ämnen /
317

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvenne uppsatser i religiösa ämnen (Tillägg) - Utkast till läran om försoningen (1877)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UTKAST TILL LÄRAN OM FÖRSONINGEN

317

i den mening att den eviga existensen utplånar allt vad
i den timliga är ofullkomlighet, på samma sätt som det
vakna tillståndet upplöser drömmen i alla sådana
avseenden, i vilka drömmen avvek från det vakna
tillståndets uppfattning (drömmen behövde ju icke göra
detta i alla avseenden). Och synden utgör verkligen
i sin innersta rot alltid en missuppfattning (eller så
att säga en dröm) av just den som syndar: han
glömmer vem han egentligen är. Synden skiljer sig
från andra misstag endast därigenom att hon är 1) ett
misstag angående mig själv just i handlandets
ögonblick och i förhållande till det högsta goda, 2) ett
frivilligt misstag eller ett sådant som i intet annat
misstag har sin tillräckliga grund.

10. Detta Kristi nu beskrivna verk, genom vilket han
förvandlar den syndbesmittade världen till den
fullkomliga evighetsvärlden (sätter den senare i stället för
den förra), är den o b j e k t i v a f ö r s o n i n g e* n. Den
har då visat sig vara ett Guds verk genom Kristus.
Av detta verk är vad som i denna timliga existensen
genom Kristus utföres endast en sida. Detta hindrar
icke, att försåvitt den objektiva försoningen faller i
tiden, densamma kan framträda såsom koncentrerad i
e n handling, den Kristi handling, i vilken hans
evig-hetsförhållande (ur synpunkten av hans medlareskap)
framträder i dess skarpaste brytning med i världen
härskande gudfientliga makter, d. v. s. i hans frivilliga,
offerdöd, på vilken vi således företrädesvis tänka, när
vi tala om Kristi försoning, försåvitt denna i tiden är
verkställd. Och är nu visserligen Kristi försoning även
i tiden fulländad i den mening, att allt vad en försonare
personligen i tiden måste utföra för att i
evig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 6 21:45:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/8/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free