Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar från åren 1859—1872 - Långfredagens aftonsång 1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
PONTUS WIKNER
Vill du vara uppriktig mot dig själv, så måste svaret
på denna fråga bliva ett obetingat »nej!» — »Visst
trodde jag mig äga mycket gott av lycka och ära,
av skatter och rikedomar, av aktning och välstånd,
av kärlek och vänskap; men i självprövningens
timme — som ändå alltid visste att inställa sig — i ett
eller annat ögonblick, då nöjet icke smakade mig och
sömnen flydde mitt läger — då kom jag
underfund därmed, att det ändå var något, som fattades
mig; att mitt hjärta ägde ett oavvisligt behov, som
ännu icke blivit uppfyllt, det att bliva försonat och
förenat med Gud.»
Och när du så tänkte, så kanske du också
bekvämade dig att tillgripa den där gamla, besynnerliga
boken, om vilken du tilläventyrs hört att den i all
sin besynnerlighet ändå lärer hava en övermänsklig
kraft att hugsvala hjärtan. Du tog din Bibel och
läste, och läste och allt efter som du läste, uppgick
där ett ljus över den stora sanningen, att du var en
syndare, och Gud en rättfärdig Gud men ock en
i Kristo försonad Fader.
Väl dig, om du kom till denna sanning, och den
blev rätt levande för dig! — Du ägde uppenbarelsens
ljus — det kunde upplysa dig; du hade den »gamla
boken» att tillgå — den kunde visa dig vägen; du
lärde känna en Jesus — vid Hans hjärta kunde du
ju få allt gottgjort och förlåtet! —
Men om ingen uppenbarelse hade funnits, ingen
Bibel hade kunnat framletas ur dina gömmor, ingen
Jesus hade tillviskat dig sitt: »Jag har fullbordat
allt»; — människa! huru hade det då gått dig? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
