Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar från åren 1859—1872 - Långfredagens aftonsång 1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREDIKNINGAR
13
Kanske hade du slagit alltsammans ur hågen och
tröstat dig efter bästa förmåga med denna världens
goda; kanske hade du lyckats upprätta dig en byggnad
av din egen rättfärdighet utan att märka huru
vacklande den stod på sin murkna grund; kanske — tro
dig icke alltför säker! — kanske hade du med andra
arma hedningar gått åstad att offra dig själv eller
dina barn åt de stumma avgudar!
Vi veta icke, var du då hade stannat; men det veta
vi, det betyga vi: du hade aldrig funnit någon frid för
ditt hjärta, åtminstone icke i den sista stunden! —
Påstå- då icke heller, att någon människa kan vara
lycklig, innan Gud blivit för och i henne förklarad.
Där behövdes en uppenbarelse, en förklaring; och
den kom1.
Jesus har på jorden förklarat Fadren.
Jesus har förklarat Fadren i sin Person. Han var
Guds härlighets sken och Hans väsendes rätta beläte
(Ebr. 1: 3), så att den, som Honom såg, han såg
Fadren (Joh. 14: 9); och den som i ett innerligt begär
efter frälsning föll till Hans bröst, han föll även
till Fadrens hjärta.
Jesus har förklarat Fadren i sina Verk.
Han har lärt människorna, vem Gud är i hans
förhållande till människan, samt hurudan människan är
och bör vara i hennes förhållande till Gud. —
Han har av outgrundlig kärlek genom sitt lidande
försonat människornas synder och genom sin lydnad
förvärvat dem en rättfärdighet som för Gud evigt
gäller. — Och så har han förklarat Gud både i
hans rättfärdighet och i hans kärlek.
Detta var det verk som Fadern gav Sonen att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
