Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar från åren 1859—1872 - Kristi förklaringsdag 1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREDIKNINGAR 25
härlighet och mottager av Fadren vittnesbördet om
sin eviga Quddom.
Det är en härlighet från himmelen, från de saliges
boningar, som nedsänker sig över Tabor. Och denna
härlighet — av vilken de hänsovna fromma männen
av det gamla förbundet, Moses och Elias, redan voro
delaktige, skådas denna gång av dödliga ögon. Petrus,
Jakobus och Johannes, de tre förtrognaste bland de
tolv, voro med på berget.
Den härliga synen, och framförallt rösten av den
Evige Fadren själv, hade dock samma verkan, vilken
alltid förspörjes, då det, som evigt och
översvinne-ligt är, rycker oss nära: lär j unga rne fö Ho
på sitt ansikte och blevo svårliga
förfärade.
Så är det härliga i sin översvinnelighet på samma
gång förfärligt för kött och blod. Petrus, Jakobus
och Johannes voro då ännu icke, vad de nu äro,
förklarade såsom Moses och Elias; ty för att
rätt kunna försänka sig i åskådningen av förklaringens
härlighet, måste en förklaring först hava föregått
med människan själv.
Emedlertid fingo de se, vad de kunde se, och
förstå, vad de kunde förstå. De fingo emottaga ett
intryck av sin Mästares härlighet, vilket de väl kunde
behöva, då just dessa samma lärjungar någon tid
därefter skulle bliva vittnen till den blodiga kampen i
Oetsemane örtagård. Då var det icke så lätt att i den
dignande gestalten igenkänna Honom, i vilken Fadren
hade ett gott behag, och det kunde därföre vara gott
att därom på förhand få en desto kraftigare
övertygelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>