Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar från åren 1859—1872 - Kristi förklaringsdag 1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
PONTUS WIKNER
Däri ligger då en orsak, vårföre just dessa lärjungar
skulle bliva vittnen till sin Mästares förklaring. En
annan orsak — gemensam för deras kallelse både till
förklaringsberget och örtagården — ligger utan tvivel
däri, att de voro vår Frälsares förtrognaste, de som
på det innerligaste hängåvo sig åt honom. De hörde
Jesum till i närmaste mening; och det var även på
dem, Han tänkte, då han sedermera bad till sin
himmelske Fader: »Fader, jag vill, att där jag är, skola
ock de vara med mig, som Du mig givit haver, att
de skola se min härlighet, den Du mig givit haver».
Härav taga vi oss då anledning att till en stunds
betraktelse framställa följande ämne:
De, som Fadren givit Sonen, de skola
se Hans härlighet.
Det kan sägas om all världen, att den
är av Fadren given åt Sonen; och det
kan isammanhang därmed sägas om all
världen, att den i en viss mening är och
skall vara delaktig av Sonens härlighet.
»Du haver älskat mig» — säger Jesus i bönen till
sin himmelske Fader — »förr än världen var skapad.»
Således redan innan någonting av allt det, som nu
möter vårt öga i den stora Skapelsen, fanns till; redan
innan tiden inträdde med sina växlingar och
förändringar, så levde Han, som är tidens Herre: Gud.
»Du Gud» — säger Psalmisten — »är av evighet till
evighet.»
Till Guds väsende hörer oskiljaktigt salighet, och
i salighet ligger alltid kärlek. Därföre heter det också
om Honom hos Johannes, att Han är kärleken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>