- Project Runeberg -  Skrifter / 9. Predikningar. I. 1859-1877 /
35

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar från åren 1859—1872 - Kristi förklaringsdag 1859

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PREDIKNINGAR

35

enade krafter arbetar därpå att draga henne tillbaka från
Kristus. De äro många som sätta handen till plogen;
men de äro också många som se tillbaka, och den som
det gör, han är icke bekväm till Guds rike.
Världskärleken är stark och knyter sina trådar alltför djupt
in i människohjärtat för att de skulle kunna slitas
utan att hjärtat blöder. Eljest faller det sig nog lätt
både att älska sin vän och att hata sin fiende; men
när det på Kristligt vis blir fråga om att hata sin
fader och moder, och hustru och barn, och bröder
och systrar, och därtill sitt eget liv (Luce 14:26); då
går det icke så lätt, då kostar det försakelse och
smärta, tysta uppoffringar och bittra tårar. Så
händer då ännu i dag — och skall väl hända sålänge
människohjärtat är sig likt i tröghet och i vankelmod
— vad som fordom inträffade i den vida mindre
lär-jungaskara, vilken omgav Frälsarens person: att ifrån
den tiden gingo månge till rygga och vandrade icke
längre med honom. Detta är bedrövligt, men icke
desto-mindre verkligt; och det är desto bedrövligare, ju
närmare den återvändande och tillbakagående
lärjungen hade hunnit den härlighet, som nu för
honom går förlorad för evigt.

Emedlertid har dock varje sådan människa, vars
eviga väl blivit om intet, och som icke någonsin
velat tåta sig föras till fullt erkännande därav, att
även hon en gång var av Fadren given åt Sonen
— likväl av Sonens härlighet fått skåda så mycket, som
ur naturens och människolivets sköte frambryter och
som utur det uppenbarade ordet genom den
förekommande nåden erbjuder sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 16:10:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/9/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free