- Project Runeberg -  Skrifter / 9. Predikningar. I. 1859-1877 /
108

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar från åren 1859—1872 - Vem tillhör du? (Kristi himmelsfärdsdag 1872)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108 PONTUS WIKNER

det avseendet, att du själv skall förskaffa dig ditt
lekamliga uppehälle, så har du kanske också beslutit,
att du skall bliva din egen i det avseendet, att du
själv skaffar dig näringen för din själ. Du vill icke
längre ligga andra människor till last varken genom
att tigga om deras sällskap, eller deras undervisning,
eller deras bifall åt ditt arbete, eller deras kärlek, eller
någonting annat, som de kunna giva åt din själ;
och när världens gång blir alltför torr och fattig och
innehållslös, så skapar du dig en rikare värld i dina
egna tankar och föraktar rätt grundligt den verkliga
världen, som aldrig är i stånd att uttrycka
någonting riktigt stort och vackert. Det ligger någonting
starkt och hjältemodigt i en sådan tanke, och jag vet
mycket väl, huru ett ungt bröst kan vidga sig och
andas i fria, djupa drag, när denna tanke mognat
till beslut. Det sker på grund av det upplyftande i den
känslan att nu äntligen i andligt avseende hava blivit
sin egen.

Men är du också verkligen din egen?
Tillhör du också riktigt dig själv? — För att hjälpa dig med
svaret på denna fråga, vill jag först göra dig en
annan: har du någon gång varit riktigt ond, riktigt
häftig och uppbragt? Tyvärr måste du svara ja på
denna fråga. Den eller den gången blev du förorättad
av din bror eller din kamrat eller någon annan
människa, och då blev du så ond, att du knappt visste till
dig. Riktigt, du visste knappt till dig. Och emedan
du knappt visste till dig, så tillgrep du hugg och
slag, på ett sätt som du sedan själv fick ångra; men
du undskyllde dig just med det, att du var så ond, att
du knappt visste till dig. Ty annars vill du visst gälla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 16:10:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/9/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free