- Project Runeberg -  Skrifter / 9. Predikningar. I. 1859-1877 /
149

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sex predikningar ur Religiösa meditationer III (1874) - Jag säger dig, unger man, statt upp! (16 Sönd. efter Tref.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PREDIKNINGAR

149

kommer det över dig sådana där begravningstankar,
som du helst ville slå bort, emedan. du med en viss
rätt tycker, att däri ligger någonting vekligt eller som
man säger sentimentalt, och som ju icke passar för
en hurtig gosse. Och du skulle ändå icke finna denna
sak så underlig i ett fall. Du vet mycket väl, att
du i en viss mening alltid går i ett begravningståg,
nämligen i den meningen, att du har en kyrkogård
framför dig, till vilken du ibland följer dina bekanta och
fränder, och där du helt visst en gång skall finna din
egen grav. Detta vill du nu så litet som möjligt tänka
på; men du undrar nu icke på det, att när du därpå
tänker, dina tankar d å bliva begravningstankar. Men
det är icke egentligen kyrkogården, som nedstämmer
dig, ty den tänker du icke så mycket på. Detta vill
nu med andra ord säga (ty till kyrkogården följer man
ju blott den döda lekamen), att om du verkligen
går i ett begravningståg, så är det någonting annat du
följer till graven än en död lekamen. Och jag vill
nu helt kort och utan omsvep säga dig: för det första:
dina sorgliga tankar komma verkligen därav, att du går
i ett begravningståg, för det andra: det är dig
själv du följer till graven.

Huru är det möjligt? — Ja, det är icke möjligt
att med sin kropp följa sin egen kropp till graven;
men av den andliga och själiska delen av din varelse
kan den ena delen mycket väl följa till graven den
andra. Du har utan tvivel någon gång hört, huru en
människa, som måste slita sig ifrån en kär tanke,
suckande yttrat: »se så, nu har jag jordat den
förhoppningen». Du har kanske också hört eller läst om
denna bekännelse ur ett människohjärta: »förr var det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 16:10:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/9/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free