- Project Runeberg -  Skrifter / 9. Predikningar. I. 1859-1877 /
157

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sex predikningar ur Religiösa meditationer III (1874) - Jag säger dig, unger man, statt upp! (16 Sönd. efter Tref.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PREDIKNINGAR 157

ännu icke är där, huru man genom henne skådar
ner i en ändlös natt.

Men just nu, just i detta ögonblick, då min stämma
talar till dig, ser jag någon komma utanför denna
ödesdigra port och nalkas ditt so.rgetåg. Han kommer
närmare och ser på dig. Du ser icke på honom,
men han ser på dig, milt såsom förr på änkan från
Nain. Och nu säger han till dig: gråt icke. —
Vad, skulle jag icke gråta? ser du icke vart mina steg
gå? — Han tager på båren, och bärarena stanna,
och i detsamma är det någonting inom dig själv,
som stannar, så att dina ögon få tid att se honom
och dina öton att höra, vad han säger: jag säger
dig, unger man, statt upp! —

— O, Herre Jesus! dig hade jag glömt, ja, dig hade
jag glömt. — I v i 1 j e n icke komma till mig,
att I måtten få liv — ja, så var det du sade
till judarne. Gick jag nånsin verkligen ända fram
till dig, så att jag helt lämnade mig till dig, när jag
fruktade för döden och längtade efter liv? Nej,
det glömde jag. Det är alldeles obegripligt, att jag
kunde glömma det; men jag glömde det verkligen.
Och nu skäms jag över denna obegripliga glömska mer
än över alla mina ogärningar tillsammans; ty, denna
glömska var dock mer orimlig än allt det andra.
Ja, det är du, livets förste, skuldens avplanare,
syndens övervinnare, rättfärdighetens förvärvare. Det är
du, som av ingen synd visste, och som av
Gud för mig blev gjord till synd, på det
jag skulle varda Guds rättfärdighet
genom dig. Det är du själv, efter vars belgte denna
för mig så dyrbara varelse var skapad, som jag just

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 16:10:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/9/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free