Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - 4 Sönd. efter påsk (1877)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREDIKNINGAR
313
kommer Guds barn till godo, så att det också blir
ett vittnesbörd för dem eller för deras oskuld, och
så att den helige Ande kan göra skäl för namnet av
deras paraklet eller rättsbiträde, det kan till äventyrs
synas underligt, då ju även hos dem, som nämnas
Guds barn, finnes så mycket andligt elände, att om
de i sanningens oförfalskade ljus framställa sitt eget
liv, så framstår detta visst icke för dem såsom
otade-ligt utan tvärt om såsom i högsta måtto bristfälligt
och syndbesudlat. Men det är i alla fall så, att ett
vittnesbörd för sanningen blir ett vittnesmål till deras
frikännande. I dem är nämligen född en ny
människa; och ehuru därmed icke den gamla människan
hos dem blivit tillintetgjord, utan de ännu hava kvar
något av hennes ondskefulla sinne och de sålunda
till sin egen smärta gå igenom detta livet såsom ett
slags dubbelväsenden, så har dock, om jag så får säga,
tyngdpunkten av deras varelse flyttats och ligger icke
längre, såsom i det opånyttfödda tillståndet, i den
gamla människan utan i den nya. I deras inre har
upplåtits ett nytt rum, som förut var tillslutet, ett
rum genomstrålat av Guds sanning och rättfärdighet;
och det är där de själve med rätta mena, att de hava
sitt egentliga väsen, det som var och en av dem ville
kalla sitt egentliga Jag, ifall han skulle tala på
evighetens tungomål, det tungomål, på vilket den yttersta
dagens domslut skall avkunnas. Den gamla människan
hava de däremot givit till spillo och lagligen avsagt sig,
vilket bevisar sig därigenom, att varje eftergift, som
hon i ett svagt eller obevakat ögonblick avlockar dem,
bringar dem en hjärtans sorg och bedrövelse, och de
sätta aldrig med någon överläggning sin underskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
