Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - 16 Sönd. efter tref. (1877)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREDIKNINGAR 353
ett dess släpande i smutsen av den synd, vars namn
vi ovan nämnde.
Den andliga oskärheten och orenligheten torde alltså
hava varit den innersta dödsorsaken för detta en
gång så blomstrande Sardes. Det är detta, som
närmast åsyftas, när det heter: du är död.
Och vad skall nu jag säga, som i dag står inför
denna tavla av en till fullständig förödelse fullbragt
dom? Dessa ruiner av en fordom glänsande härlighet,
dessa spillror av arkitektoniska mästerverk, mellan vilka
ödlan smyger i grus och dunkel, — kan icke detta
möjligen påminna mig om någonting, som försiggått i
min egen själ? Eller står allt där i den mönstergilla
ordningen av en ren och kysk harmoni, som på intet vis
påminner om en annalkande förstöring? Var äro
ibland mina tankar? för att icke säga: var äro ibland
mina gärningar? Skulle jag vilja inskriva dessa tankar
och dessa gärningar bredvid mitt eget namn i livsens
bok? Och om gärningarna, de yttre och de inre, väl
icke mindre följa mig efter, än de följa varje annan
gärningsman, kan väl då mitt namn stå skrivet i
livsens bok? och om det icke där står skrivet, var
då? Ännu är till äventyrs mitt tillstånd icke för
andra märkbart; men när över mitt eget liv framgått
lika många år, som århundraden över det dömda
Sardes, skall icke då min kanske sköna och rika
andliga och lekamliga begåvning även för andra människor
stå som på tavlan de tvenne kolonnerna, en gång
ämnade att uppbära en tempelbyggnad, men nu
liknande tvenne nakna armar, vilka sträcka sig upp ur
ruinerna liksom för att neddraga däröver himmelens
åskor — det är Guds, den rättfärdiges, förbannelse?
23. — Wikner, Predikningar. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
