Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - 2 Böndagen 1875
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
PONTUS WIKNER
att ropa till Herren: hjälp oss, Herre vår Qud, och
för oss tillhopa ut ifrån hedningarne.
Det är denna bön, som psalmisten i vår text
vidare utförer. Herre, tänk på mig —- säger han —
i nåd mot ditt folk. Han beder om en tanke från
Gud, och denna tanke skall vara grundad på Guds
nåd mot sitt folk. Herre, tänk på mig! — detta är
det första. Det finns tvenne själstillstånd, då man skulle
kunna önska, att man icke vore ett föremål för Guds
tankar. Det ena är det, då man själv finner det
besvärligt, obekvämt och störande att tänka på Gud
och därför helst såge, att man vore honom kvitt såsom
ett på en själv tänkande väsen. Ty om Gud tänker,
och om jag tänker därpå, att han tänker på mig, så
ligger i denna tanke någonting uppfordrande, och det
är svårt att med den tanken förbliva i sin vanliga
maklighet, såsom det ju redan ligger någonting
oroande i det att eftertryckligt träffas av blicken ur ett
människoöga. Kanske även av denna anledning hava
somliga tagit sig före att i sin världsåsikt så mycket
som möjligt undanrycka den enskilda människan från
Guds tankar, ja kanske till och med velat hava det
så, att Gud blott är en allmän kraft eller en allmän
tanke men icke en varelse, som tänker. Det andra
själstillståndet, vari man skulle kunna önska att icke vara
ett föremål för Guds tankar, är det, då man förstår,
att till följd av ens egen djupa syndighet Guds tankar
om en själv endast kunna vara fördömande, och
då dessa Guds tankar med sin stränga helighet verka
på en själv såsom en förtärande eld. Man skulle
då såsom uttryck av förfäran kunna säga efter
dessa psalmistens ord: vart skall jag gå för din ande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
