- Project Runeberg -  Skrifter / 9. Predikningar. I. 1859-1877 /
393

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - 2 Böndagen 1875

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PREDIKNINGAR

393

och vart skall jag fly för ditt ansikte: bäddade jag
åt mig nederst i helvetet, si, så är du ock där. Av
denna förfäran måste varje fallen människa erfara
någon förnimmelse, om hon skall kunna upprättas.
Där denna förfäran får verka det, som hon åsyftar,
kan hon dock endast övergående vara av sådan art,
att hon medför en önskan att icke vara föremål för
Guds tankar. Den i sitt samvete träffade själen
förnimmer dock genom Guds Andes samtidiga
påminnelser, att även dessa fördömande tankar äro tankar
av den Gud, som är hennes Gud och kan bliva
hennes fader. Därför, när hon rätt besinnar sig, vill
hon dock hellre, att Gud tänker på henne med
stränghet, än att han icke skulle tänka på henne alls.
Ja tillfällen hava funnits, då en människa, på grund
av otrohet mot Gud, kommit i ett tillstånd av
för-stockning, då hon, såvitt hon ännu kunde känna,
kände det så, som om hon hade kommit att stå alldeles
utanför kretsen av Guds tankar; och så har det
inträffat, att när hon äntligen i sitt hjärta förnam ett
slag av Guds vrede, då låg i själva detta gisselslag
en fläkt av evangelium, i ty att den människan å nyo
förnam sig hava kommit Gud så nära, att han
träffade henne med sina tankar. Hellre må då Gud
göra med mig vad som helst, än att jag av honom
skulle varda platt förgäten. Ty det ena kan vara för
mig ett lidande, men det andra en förstening och död;
och hellre må jag då bittert lida, så länge det ännu
ligger någon gnista av hopp i lidandet, än att jag
skulle förvandlas i en sten. Men vid detta kan och
skall jag med Guds hjälp icke stanna. Jag skall icke
förbliva ett föremål för Guds fördömande tankar;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 16:10:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/9/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free